Vårdpersonalens bemötande och deras förmåga att tillgodose fysiska, emotionella och existentiella behov, har betydelse för hur kvinnor upplever vården i samband med en abort. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors och barnmorskors syn på abort och vården som ges i samband med abort. Systematiska sökningar i databaserna: PubMed, Cochrane, CINAHL, och Scopus mynnande ut tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att de flesta sjuksköterskor och barnmorskor ansåg att det är kvinnors fria rätt att besluta om abort. Deras uppgift är att respektera och stötta kvinnan i hennes beslut.

Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att depressiva symptom under graviditeten är lika vanligt som postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod.

Bakgrund: SFOG har tillsammans med SBF, SNS och LÖF upprättat riktlinjer för förlossningsvården som bland annat berör dokumentation av CTG. Dessa har tagits fram genom ?Projekt säker förlossningsvård? och antagits av Blekingesjukhuset Karlskrona år 2008. Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors och läkares följsamhet av CTG-dokumentation, vid aktivt förlossningsförlopp, i förhållande till lokala PM, aktuella riktlinjer och nationella styrdokument på förlossningsavdelningen, Karlskrona. Metod: Retrospektiv journalgranskningmed deskriptiv design har använts.

Barnmorskor har inom verksamhetsområdet mödrahälsovård ansvar att stödja föräldrapar inför förlossning och föräldraskap, för att gynna barns välbefinnande. Det regleras utifrån nationella styrdokument av föräldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angående föräldrars upplevelser av stöd i föräldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av föräldrastöd i grupp. Syftet med denna studie är att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hålla föräldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor på tre olika barnmorskemottagningar i väst Sverige.

Introduktion: Sverige är ett mångkulturellt samhälle och invandringen frånutomeuropiska länder har ökat de senaste decennierna. Fler kvinnor med annan kulturellbakgrund genomgår en graviditet och förlossning i Sverige än tidigare. Detta innebär attbarnmorskor möter kvinnor med annan uppfattning av graviditet och förlossning inommödravården. Mödravården fyller en viktig funktion för kvinnor i det förebyggandetarbetet under graviditeten. Många studier inom området fokuserar främst på kvinnormed annan kulturell bakgrund och deras upplevelser inom hälso- och sjukvården.

Studien utfördes som en magisteruppsats och undersökte sekretmetoden/Billingsmetoden, kopplad till barnmorskors arbete med familjeplanering. Sekretmetoden är en familjeplaneringsmetod som verkar i preventivt syfte och vid önskemål om graviditet. Metoden är hormon- och kostnadsfri och har visat sig ha hög preventiv säkerhet vid korrekt användande. Sekretmetoden innebär en daglig kontroll och dokumentation av kvinnans slidsekret. Det finns få studier med svenskt perspektiv om sekretmetoden.

Förlossningsrädsla är ett vanligt förekommande problem och antalet kvinnor som söker vård har ökat markant. Kunskap om hur barnmorskan upplever det att vårda kvinnor med förlossningsrädsla är begränsad men visar på att barnmorskor upplever vården av dessa kvinnor som tidskrävande och känslomässigt påfrestande. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelser av mötet med och vården av kvinnor med förlossningsrädsla, på förlossningsavdelningen. Åtta barnmorskor från två olika förlossningsavdelningar i Västra Götalandsregionen intervjuades. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

Alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud kring gestationsvecka 15-20. Trots att teknik inom fosterdiagnostik har utvecklats upptäcks inte alla missbildningar. Cirka 20 % av alla missbildningar upptäcks först i samband med förlossningen. Forskning kring barnmorskors erfarenhet av att möta föräldrar vars barn fötts med synlig oväntad missbildning är knapphändig. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenhet av vårdmöten med föräldrar vid förlossningen, när deras barn fötts med synlig oväntad missbildning.

Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att depressiva symptom under graviditeten är lika vanligt som postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod.

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

Många studier om föräldraskap är mest fokuserade på mammors upplevelser av graviditet och förlossning. Även om mammorna föder barnen och är i behov av mer vård än papporna, är det två personer som blir föräldrar. Pappor behöver också uppmärksamhet och kunskap för att bli bra föräldrar. Svenska barnmorskor och sjuksköterskor saknar ibland kunskap om mäns upplevelser av graviditet och förlossning. Syftet med denna studie är att belysa blivande/nyblivna pappors upplevelser av barnmorskors/sjuksköterskors bemötande.

Förlossningsvårdens processer har vanligen utvärderats med jämförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. Utvärderingarna har använts som argument för att likna vården vid normal förlossning med den som krävs vid komplicerade förhållanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vård vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som använts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlägga förlossningsvård i förhållande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlägga barnmorskors dokumenterade vård enligt WHO: s rekommendationer om vård vid normal förlossning tre år efter föregående kartläggning.

Förlossningsvårdens processer har vanligen utvärderats med jämförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. Utvärderingarna har använts som argument för att likna vården vid normal förlossning med den som krävs vid komplicerade förhållanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vård vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som använts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlägga förlossningsvård i förhållande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlägga barnmorskors dokumenterade vård enligt WHO: s rekommendationer om vård vid normal förlossning tre år efter föregående kartläggning.

Under de senaste åren har sexuellt överförbara infektioner (STI) kraftigt ökat i alla åldersgrupper i Sverige.Kondom är det enda preventivmedlet som skyddar mot både graviditet och sexuellt överförbara infektioner.Därför är det viktigt att barnmorskan ger information om kondom som preventivmedel på ett sätt så att fleranvänder sig av kondom vilket kan bidra till att förekomsten av sexuellt överförbara infektioner minskar.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om rådgivning om kondomanvändninginom ramen för arbete vid barnmorskemottagning (BMM).Metod: Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med barnmorskor på två olika BMM. Intervjuernatranskriberades och därefter analyserades materialet gemensamt av författarna med hjälp av en kvalitativinnehållsanalys.Resultat: Samtliga barnmorskor i studien gav sina patienter kondområdgivning, men var överens om attrådgivningen kunde bli bättre och utvecklas. Det fanns en uppfattning att kondomanvändning påverkas avpatientens kunskap, ekonomiska situation och kulturella omgivning. Barnmorskorna var överens om att de kundepåverka patientens val av preventivmedelsmetod genom att framhäva för- och nackdelar och såg ett stort behovav att förbättra samhällets kunskap om kondom, oavsett ålder. Barnmorskorna ansåg också att övriga samhällethar ett ansvar för att öka kondomanvändning.

I barnmorskans profession ingår det att förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. Då efterbördsskedet är det mest riskfyllda delen av förlossningen sett till kvinnan pga risken för postpartumblödning bör barnmorskan vara lyhörd för kvinnan samt se till det medicinska för att minimera risken för komplikationer i efterbördsskedet och på så vis minska vårdlidandet. Syftet är att undersöka barnmorskors erfarenhet av att handlägga efterbördsskedet. Intervjuer gjordes med sju barnmorskor som är verksamma inom förlossningsvården. Materialet analyserades utefter en kvalitativ innehållsanalys och det framkom åtta underkategorier, tre kategorier ?Är följsamma och handlägger efter riktlinjer och beprövad erfarenhet?, ?Följsamhet för att främja den naturliga processen? och ?Den kliniska vaksamma blicken?.